Peter Rothschild, koncernchef BioGaia.

Peter Rothschild, koncernchef BioGaia. Bild: Magnus Ragnvid

”Vi måste sluta använda antibiotika i onödan”

Resistenta bakterier bryr sig inte om landsgränser. Hotet om resistens är ett globalt problem, skriver Peter Rothschild.

Detta är en opinionstext. Åsikterna som förs fram här är skribentens egna.

I dag, den 18 november, infaller den europeiska antibiotikadagen. Det är en viktig dag. Den berör oss alla – även om vi i Sverige kanske inte alltid tänker på det. Antibiotika är en fundamental grund i vår moderna sjukvård. När antibiotika inte längre biter kastas vi tillbaka till 1927, året innan antibiotikan upptäcktes. Ett skrapsår kan bli en allvarlig infektion som inte går att bota, större operationer kan behöva ställas in.

Redan i dag dör cirka 25 000 personer i Europa varje år på grund av antibiotikaresistens. Det är en siffra som är lika oroväckande som hisnande men tyvärr en siffra som kommer att stiga markant om inget görs. Många människor vet att resistensen är ett problem. Men varningsropen får inte eka tomma.

Sverige gör mycket för att vara bäst i klassen. Det pågår aktiva insatser för informationsspridning och förbrukningen har gått ned. Men det räcker inte. Vid sidan av jakten på nya antibiotika måste vi jobba på flera fronter samtidigt. Bakterierna gör det. Insatserna måste trappas upp.

“Vid sidan av jakten på nya antibiotika måste vi jobba på flera fronter samtidigt. Bakterierna gör det.”

För det första måste vi ägna oss mer åt förebyggande insatser. Många infektioner kan förebyggas och därmed undvikas, vilket det finns vetenskapligt stöd för. Den kunskapen har vi inte råd att ignorera eller låta förbli vidare outforskad. Det kan dels handla om att utnyttja tillgängliga tekniker för att minska infektionsrisker i samband med operationer. Men det kan också handla om att stärka vår motståndskraft genom att få i oss mer mineraler, vitaminer och probiotika. Även sömn, motion och minskad stress stärker immunförsvaret. Vi har i dag inte möjligheten att låta antibiotika vara en resurs att falla tillbaka på.

Genom att sätta in det batteri av åtgärder vi redan i dag vet kan förebygga infektioner kommer behovet av antibiotika att minska. På så vis kan vi undvika att bakterier utvecklar resistens och att antibiotikan blir verkningslös. Vi kan på så sätt spara antibiotikan till de tillfällen då den verkligen behövs.

Här behövs riktade utbildningsinsatser gentemot läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdpersonal om vetenskapligt belagda metoder för att stärka immunförsvaret. Sjukvården behöver också bli mer aktiv i att upplysa allmänheten om hur motståndskraften mot infektioner kan stärkas. 

För det andra behöver kunskap från Sverige och andra föregångsländer spridas internationellt i mycket högre grad. Utan tvekan är det arbete som görs genom Strama, Folkhälsomyndigheten och ReAct oerhört viktigt, men mer måste göras.

Vi sitter i Sverige på kunskap om antibiotikaresistens som i bokstavlig mening är livsviktig. Den kunskapen behöver spridas mer effektivt. Resistenta bakterier bryr sig inte om landsgränser. Hotet om resistens är ett globalt problem. Därför behöver vi trappa upp det kunskapshöjande arbetet internationellt. Det är absolut nödvändigt om vi ska minska överkonsumtionen av antibiotika och sprida kunskapen om förebyggande insatser. Vi talar om utbildningsinsatser på en helt ny nivå. Det kommer att kräva resurser, men det är absolut nödvändigt.

Jag vill se en öppen dörr för ett tätare samarbete mellan myndigheter och näringsliv. Varför? Privata företag inom vård och hälsa har internationella kontaktnät som i det här sammanhanget är ovärderliga. Dessutom är det min uppfattning att det finns en stor vilja inom den privata sektorn att bidra.

Antibiotikaresistensen berör oss alla. Låt också näringslivet hjälpa till. 

Kommentarer

Lediga jobb