Statskontoret lämnar över en delrapport om omregleringen av apoteksmarknaden till regeringen i dag. Hittills har omregleringen lett till en ökad tillgänglighet till läkemedel i flera avseenden, anser Statskontoret. Det har skett dels genom ”mer än 300 nya apotek, utökade öppettider och många nya försäljningsställen av receptfria läkemedel”.

Sedan omregleringen har antalet apotek ökat med 34 procent, från 925 apotek i juli 2009 till 1241 den första maj 2012. Samtliga län har fått minst ett nytt apotek. Men den procentuella förändringen varierar stort. I Stockholms län har antalet apotek ökat med 56 procent, i Jämtlands län är ökningen 4 procent.

Apotekens veckoöppettider har i snitt ökat med sex och en halv timmar, till drygt 52 timmar. Det måste enligt Statskontoret "betraktas som en kraftig ökning".

Samtidigt, konstaterar Statskontoret, ”finns indikationer på att konsumenterna inte lika ofta får sina läkemedel vid första besöket på apotek”. Apotekens lagerhållning och tillhandahållande av förordnade läkemedel inom 24 timmar kan ha försämrats något efter omregleringen. Runt hälften av den apotekspersonal som har besvarat Statskontorets enkät upplever att förutsättningarna har blivit sämre för tillhandahållandet jämfört med före omregleringen. Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet, enligt Statskontoret, eftersom de inte bygger på faktiska uppgifter utan på uppfattningen om läget.

Statskontoret reser en varningsflagga när det gäller målet om bibehållen kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen på öppenvårdsapoteken. Den enkät som apotekspersonal har svarat på, visar att sju av tio upplever tydliga eller vissa brister i förutsättningarna att utföra korrekta receptexpedieringar. Nästan sex av tio anser att det har skett en försämring på området efter omregleringen.

Enkäten bygger på utskick till 1 500 personer verksamma på apotek.

– Den vanligaste förklaringen när vi tittar på kommentarer till enkäten är att personal inte har tillräcklig tid att lägga på rådgivning. Ett annat skäl som anges, och det gäller främst nybyggda apotek, är att apotekens utformning inte alltid medger god rådgivning. Det kan till exempel saknas skärmar vid receptkassorna, säger Thomas Ringbom, projektledare på Statskontoret.

För att kunna ge god information och riktiga råd krävs att apotekspersonalen är uppdaterad om nya läkemedel och nya rön genom kompetensutveckling. Sex av tio av de som har svarat på Statskontorets enkät upplever att de i ganska eller mycket liten utsträckning har möjligheter att få tillräcklig kompetensutveckling. Drygt sex av tio menar att förutsättningarna har försämrats efter omregleringen.

Årets rapport är en delrapport, inte färdiga slutsatser om resultaten av omregleringen.Vid slutredovisningen nästa år kommer Statskontoret att göra en samlad bedömning av huruvida målen för apoteksomregleringen har uppnåtts.