Skatteverket har på regeringens uppdrag börjat titta på hur företag inom vård- och omsorgssektorn, som apoteken, skatteplanerar med hjälp av ränteavdrag. Att ha riskkapitalbolag som ägare är vanligare inom just vård- och omsorgssektorn, jämfört med i övriga näringslivet. Varför vet man inte säkert, men troligen lockar sektorn med sina relativt låga risker och snabba ägarbyten. När Skatteverket valde att titta på 23 koncerner med förmodad skatteplanering med räntor, var de flesta kontrollerade av riskkapitalbolag.

Två av företagen som Skatteverket har intresserat sig för är apotekskedjor med riskkapitalfonder placerade på Jersey som ägare: Medstop och Apotek Hjärtat. Skatteverket tar ett av dessa som exempel, utan att nämna företagets namn, för att visa hur skatteplaneringen går till:

Inför förvärvet från Apoteket AB har fonden etablerat två olika holdingbolag, ett på Jersey och ett i Sverige. Finansieringen av köpeskillingen på 1 500 miljoner kronor har skett genom ägarlån från Jerseybolaget med 700 miljoner kronor, banklån på 700 miljoner kronor samt ägartillskott på 100 miljoner kronor.

Räntorna från banken löper på med låg rörlig ränta och den räntan betalas. Ägarlånet, däremot, löper med hög fast ränta uppgående till 15 procent, enligt rapporten. Under 2010 uppgick räntekostnaderna i apoteksfallet till 100 miljoner kronor. Så vitt Skatteverket erfar beskattas inte denna ränta hos koncernbolaget på Jersey. Räntan läggs till skulden, vilket innebär att denna ökar efterhand. Under en femårsperiod kommer ränteutgifterna att fördubblas.

För att ytterligare bättra på sin skatteplanering har holdingbolagen registrerats med ett räkenskapsår med bokslut den 30 april. Så har man också gjort med de rörelsedrivande apoteksbolagen. För att sedan övergå till kalenderår. Det ger två bokslut och två taxeringar under 2010, för att uppnå maximal skatteeffekt av ränteavdragen.

Den här uppbyggnaden har alltså gjort att apoteksföretaget har kunnat kvitta vinst mot ränta på internlån. Vinsten reduceras på det viset helt eller delvis. Samtidigt undviker man skatt på internlåneräntor genom ägarbolag placerade i skatteparadis som Jersey, Guernsey eller Luxemburg.

Regeringens förslag till lagändring i räntelagstiftningen från 2013, bedömer Skatteverket ha en starkt begränsande effekt på ägarlån där ränta inte beskattas hos långivaren.  Då kommer ränteavdrag på den typen av skulder att kunna vägras.

Men det betyder inte att vinsterna inte kommer att minskas även i framtiden. Flera av koncernerna har så betydande lån från banker och andra att en stor del av vinsterna ändå kan reduceras. Nuvarande ränteavdrag har dessutom i en del fall skapat stora skatteunderskott som kan dras av under kommande år. Om regeringen önskar en mer neutral beskattning måste även ränteavdrag på externa lån vid förvärv omfattas av det nya regelsystemet, enligt Skatteverket.