På grund av en ökad förekomst av fetma bland barn har det även skett en ökning av typ 2-diabetes i denna åldersgrupp, inte minst i USA. Men hittills har det funnits lite evidens för vad som är bästa behandlingen, enligt amerikanska forskare. 

I en randomiserad studie jämförde de därför tre olika behandlingsvarianter: enbart metformin, metformin plus det numera indragna läkemedlet rosiglitazon och metformin plus särskild livsstilsintervention.

Bland deltagare som bara fått metformin var det 51,7 procent som misslyckats att uppnå kontroll på blodsockret, definierat som att de under sex månaders sammanhållen tid hade ett långtsiktigt blodsocker, HbA1c, över 8 procent*.

Motsvarande andel för övriga två grupper var 38,6 respektive 46,6 procent.

Skillnaderna mellan grupperna vara bara statistiskt signifikant för metformin plus rosiglitazon jämfört med enbart metformin.

Forskarna påpekar att det är oklart huruvida metformin i kombination med ett annat så kallat glitazonläkemedel hade gett ett motsvarande resultat som metformin plus rosiglitazon.

Med tanke på att det var så många i studien som inte uppnådde blodsockerkontroll konstaterar forskarna att en majoritet av unga med typ 2-diabetes kommer att behöva kombinationsbehandling eller insulinbehandling inom några år efter att de fått sin diagnos.

Total ingick 699 personer i studien, i åldern 10 till 17 år. Deltagarna följdes i runt fyra år i median.

* Motsvarar runt 7,0 procent enligt svensk sätt att mäta HbA1c.

Läs abstract till studien: