Apoteksavregleringen har visat sig vara tidsslukande för sjukvården och riskabel för patienten. Särskilt gäller detta när patienten behandlas med specialdiet som förutsätter förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär).
I och med avregleringen av apotekssystemet har felhanteringar som leder till risk för patienten eskalerat. Signalerna sjukvården får från apoteken är snarast att personer med ovanliga kroniska sjukdomar är så få att de inte är prioriterade. Apoteken marknadsför nu hudvårdsprodukter och kosmetika för stora summor men informerar inte sin personal om livsuppehållande produkter. Detta kan bara uppfattas som en mycket oroväckande utveckling.
Tusentals personer i Sverige är beroende av särnär för livsuppehållande behov. Det handlar bland annat om personer med allergier, medfödda metabola sjukdomar, undernäring samt nedsatt aptit. Vissa särnär-produkter är så specifika att de används som medicin. För flera medfödda kroniska sjukdomar är kostbehandlingen både livsavgörande och en förutsättning för en normal mental utveckling.
Förskrivning av särnär-produkter är reglerad i lag för barn under 16 år. Det görs på livsmedelsanvisning av dietist samt barnläkare och administreras av apoteken. Denna hantering är krånglig med många mellanhänder involverade.
Efter apoteksmonopolets avskaffande har misstagen ökat markant. Det största bekymret är att apotekens personal inte känner till det egna regelverket kring hanteringen av livsmedelsanvisningar.
Apoteken Service, som har till uppgift att informera apotekspersonal, meddelar att de inte har något ansvar för detta. Det är varje apoteks ansvar att ha personal som är insatt i regelverket. Detta skapar irritation mellan apotekens och sjukvårdens personal samt patienterna. Dietister och läkare tar emot flera samtal varje vecka rörande livsmedelsanvisningar, ägnar mycket tid åt att reda ut misstag och får förklara apotekens regler för dess personal.
Vanliga misstag är att en livsmedelsanvisning slarvats bort av patienten eller av apoteket eller att patienten kan behöva ringa apoteket och påminna innan beställningen administreras. Apoteket påstår felaktigt att streckkod krävs på livsmedelsanvisningen och vägrar expediera, eller hittar inte rätt produkt i sitt system och meddelar i stället patienten felaktigt att varan utgått.
Ett annat problem är när patienten får betala fullt pris för varan då apoteket vägrar godkänna subventionering trots att den är berättigad. Om delar av beställningen inte kan levereras i tid händer det att apoteket kräver en ny egenavgift av patienten för att få ut resterande del.
Mest oroande är att det händer att apoteket beställer en annan vara utan att först kontakta dietist/läkare eller på annat sätt ta reda på om produkterna är utbytbara. Detta har lett till allvarliga medicinska risker.
Sedan 2006 har dietister yrkeslegitimation vilket bland annat innebär ansvar för den behandling man utför. Att ge dietister förskrivningsrätt vore det bästa sättet att kvalitetssäkra och förenkla förskrivning av särnär, men för detta krävs en lagändring.
En webbaserad beställningsportal finns med möjlighet att beställa produkterna för direkt leverans hem till patienten. Detta minskar antalet mellanhänder, ger en snabbare och säkrare logistik samt minskar arbetstiden avsevärt.
Det borde vara självklart att alla patienter i landet ska ha tillgång till samma resurser oavsett sjukdom, ålder, kön, eller bostadsort. Vi föreslår att samtliga landsting inför system där dietisterna kan ta hand om särnär-beställningarna, via beställningsportal.
Det är nödvändigt att apoteken utbildar all sin personal om speciallivsmedel samt vilka regler som gäller kring dessa. Kunskapen är bristfällig kring att det finns svåra sjukdomar där kosten är själva behandlingen. Kostbehandlingen är livsuppehållande och intag av fel mat kan leda till döden. Det måste vara en självklar kunskap bland apotekspersonal som hanterar och sköter logistiken kring dessa produkter.
Erika Forssell, Antal Németh, Ricard Nergårdh, Helene Niskanen, Anna Nordenström, Rolf Zetterström