När det statliga apoteksmonopolet upphörde 1 juli 2009 fanns det en tydlig ambition ifrån politiker om att skapa en dynamisk marknad där även småföretagare skulle kunna verka. Man talade om att undvika utvecklingen i Norge, där man några år efter omregleringen fick en oligopolmarknad, med ett fåtal mycket stora aktörer.

Nu, efter mer än två år, kan man konstatera att mycket få oberoende entreprenörer klarat av att ta sig in på apoteksmarknaden, och de som trots alla hinder lyckats kämpar för att klara likviditeten.

Förutsättningarna har varit för tuffa för små apoteksaktörer, och nu ser man tyvärr konsekvenserna när apoteket Hermelinen i Luleå gått i konkurs. 

Flera omständigheter har försvårat de oberoende entreprenörernas möjlighet att etablera ett apotek. Prissättningen på det expeditionsstöd (IT-system) som Apoteket AB använde vid tiden för omregleringen sattes så högt att småföretagare diskriminerades och inte klarade av att komma igång med sin verksamhet. Något som kritiserades skarpt av Claes Norgren på Riksrevisionen för ett år sedan. Istället krattades manegen för de större apotekskedjorna som alla kom igång innan småföretagarna.

Hela apoteksbranschen lider av dålig lönsamhet på grund av de låga marginaler som staten fastställt för receptbelagda läkemedel. Detta är anledningen till att de stora kedjorna ofta satsat på apotek i gallerior där man kan sälja mer hudkräm och annat med högre marginal.

Apoteksentreprenörerna är oftast en enskild apotekare med en vision om ett eget apotek där en majoritet av omsättningen består av receptbelagda läkemedel. Det är inte bara så att de stora kedjorna kan förhandla till sig större rabatter från leverantörerna, likviditeten blir också mycket lidande av en större andel recept. Något som alltså förde apoteket Hermelinen till konkurs.

Detta beror på att de receptbelagda läkemedlen ska betalas till grossisten inom 45 dagar och betalningen från landstingen kommer en vecka efter detta. Det vill säga att en buffert behövs för att finansiera detta och i en växande verksamhet ökar dessutom beloppet hela tiden. Man har alltså skapat ett system som kraftigt missgynnar de små entreprenörerna. Kraftigt skuldsatta för att överhuvudtaget komma igång kämpar man i snålblåst för att öka likviditeten.

Det finns mycket regering och myndigheter kan göra för att förbättra förutsättningarna för småföretagarna. Sveriges oberoende apoteksaktörers förening, SOAF, organiserar majoriteten av de oberoende apoteken i Sverige. I föreningen finns i dag en stor samlad erfarenhet tillgänglig, ta tillvara denna i den fortsatta utvecklingen mot en dynamisk apoteksmarknad.

Vill man på allvar ha en mångfald på apoteksmarknaden där små lokala apotek ökar tillgängligheten och servicen till medborgarna måste detta visa sig i handling. Annars riskerar det att i Sverige bli som i Norge, där ett fåtal stora kedjor står för i stort sett hela apoteksmarknaden.

Fredrik Skepp, ordförande i SOAF

Robert Svanström, vice ordförande i SOAF