– Det är en marknadseffekt kopplad till den omreglerade apoteksmarknaden. Får man en efterfrågan så ökar lönerna, för lönerna är ett sätt att attrahera personal, säger Kristina Niemi, förbundsdirektör på Sveriges farmacevtförbund, till Dagens Apotek.

Sveriges farmacevtförbund har följt löneutvecklingen för de medlemmar som deltagit i en löneenkät både förra och förrförra året. Mellan september 2010 och september 2011 hade de receptarier som arbetar på apotek, vare sig de bytt jobb eller arbetar kvar, fått en löneökning på i snitt 5,2 procent.

Allra mest har lönerna ökat för de receptarier som har bytt arbetsgivare. De har höjt sina löner med i snitt 8,4 procent.

– Det som är glädjande är att vi även kan se att det här har spillt över på de receptarier som sitter kvar på sina gamla apotek, säger Kristina Niemi.

Dessa har i snitt fått sin lön höjd med 5,1 procent. Att de har samma arbetsgivare behöver dock inte innebära att de gör exakt samma sak som förr – i gruppen ingår även receptarier som fått nya tjänster eller bytt apotek inom samma kedja. 

Hundratals nya apotek har startat de senaste åren, samtidigt som många receptarier går i pension. Det har gjort dem till en eftertraktad yrkesgrupp.

– Vi har under väldigt många år, långt innan omregleringen var ett faktum, sett och påtalat behovet av att utbilda fler farmaceuter och då framför allt receptarier, säger Kristina Niemi.

Baksidan av att vara en eftersökt yrkesgrupp är att fackförbundets medlemmar också får känna av arbetsmiljöproblem som kan kopplas till stress och underbemanning.

– Som arbetsgivare är man skyldig att tillhandahålla en arbetsmiljö som gör att farmaceuterna kan jobba patientsäkert. Vi ser med bekymmer på att man driver apotek och öppethållande på ett sådant sätt att våra medlemmar inte får möjlighet att i rätt utsträckning ha lunchvila och semester, eller får jobba mycket övertid, säger Kristina Niemi.

För andra medlemmar i Sveriges farmacevtförbund har inte löneutvecklingen varit lika kraftig. De som arbetar inom läkemedelsindustrin har ökat sina löner med i snitt 4,1 procent, statligt anställda med 3,9 procent och landstingsanställda med 2,8 procent.

Att de landstingsanställda haft lägst löneutveckling kan enligt Kristina Niemi möjligen förklaras av att detta är en relativt ny bransch.

– Där har man med stor sannolikhet redan vid anställningstillfället fått möjlighet att diskutera en lön som är attraktiv, säger hon.